Jag tänker inte ljuga, det är jobbigt just nu. Det är väl just nu ens verkliga styrka och vilja sätts på prov. För jag vill mer än någonting, och jag kan, bli frisk. Därför vägrar jag ge upp trots att allt är tyngre än nånsin. Jag ger fan i rösterna som skriker hur tjock jag blivit och blir, jag andas djupt och tänker på allt jag är tacksam för i livet, jag ler på bilder istället för att vrida mig som en mask i hopp om att se smalast möjligt ut (lol?) Jag tänker på allt jag orkar och all fysisk smärta jag slipper nu, när jag ser på bilder hur min kropp blivit större. Ja. Det må vara tungt, men hey, det kommer vara värt det. Det vet jag. Jag vill och kan så mycket mer än att vara sjuk i en ätstörning. Jag vägrar kasta bort mitt liv på en sjukdom. Nejnejnej. Kloka personer runt omkring mig har sagt eller skrivit:

"det finns så många saker som är viktigare än vikten"

"det finns inget som heter 'att äta utöver' "

"du är född med egenskaper till att utföra stordåd, kasta inte bort dom på den här sjukdomen"

"du är starkare än samhällets sjuka sjuka ideal".

Några bra och kloka saker jag fått sagt till mig själv på slutet. Jag håller fast vid dessa och upprepar dom om och om igen. För jag ska vinna.