Jag vet tamefan inte vad mitt problem är. Det är det som stör mig. Eller så kanske jag vet det. Ok jag vet det. För jag kan äta allt, bara inte för mycket. Det ger ångest, och innebär dumt kompensationsbeteende. Jag är livrädd för att bli tjock och kollar hur mycket (mindre) mina revben, höftben, bröstben, nyckelben sticker ut varje morgon och kväll. Jag är stört besatt av mellanrummet mellan mina lår. Lol när jag läser detta låter det så väldigt dumt. Men jag kan inte sluta. Jag är rädd för framtiden och alla val jag står inför. Vad vill jag bli? Vilken utbildning? Var? Hur blir det med jobb och pengar? Jag har fram tills den 20e juni att bestämma mig ang utbildning. Vad jag vill bli. Ett på tok för stört beslut för en 19åring om du frågar mig. Jag. Är. Inte. Redo.