Lördag igen. Egentligen borde jag vara med mina vänner (det är det jag har en enorm ångest över nu, mat/kropp/kalorier/vikt känns lite avlägset.) Räsla/ångest/panik/oro för att jag missar livet. Istället sitter jag ensam på mitt rum. Men hur gör man när orken inte finns? När suget, lusten, gnistan, är borta? Den där energin jag hade förr, som gjorde alla äventyr, dansa på krogen till stängning, strosa på stan, ta en fika, jobba tidiga mornar, pussa på en pojke jag inte alls borde pussat på, allt var så fantastiskt roligt. Och jag orkade med det. Nu finns inte orken. Jag är bara oändligt trött.

Men jag ska ta mig samman. Ge mig någon vecka till. Jag vet att jag kan ta mig tillbaka återigen. Jag har gjort det förr och kan tveklöst göra det igen. Det lovar jag mig själv att jag kan. 

 

I övrigt går maten bra. Tror jag? Jag vet inte riktigt vad känslorna säger. Orkar inte fokusera just nu. Snart en ny vecka. I övermorgon. Då tar jag nya tag. Så det så.