Återigen, godkväll. Måste börja med att skryta lite över att jag klarade av ett sent kvällis -igen! Vaniljyoghurt med special K red berries, samt ett plommon. Det "lade sig som bomull i magen", för att citera min mormor. Det är ibland lite svårt att äta när magen inte är hungrig, men jag vet att just nu kan jag inte lyssna på mina hunger och mättnadskänslor. Inte just nu. För att inte äta kvällsmål ger mig en massa knäppa tankar. Det triggar nå så jävulskt. Jag ska bli 100% fri, och när jag är där kan jag låta bli att äta på kvällen om jag är mätt och belåten ändå. Andra kvällar kan jag äta två kvällsmål. Men för att nå dit måste jag först göra detta. Jag måste äta regelbundet, tillräckligt och nå min normalvikt. Där höft-, bröst- och revben inte sylvasst sticker ut. Det är sjukdomen som vill se ut så, inte jag. Yada yada yada, vad jag pratar. Har iallafall haft en fin kväll med en fin person idag. (Det är slutfunderat nu. Jag gillar honom. Jag tycker om hans hand på min rygg. Jag tycker om hans leende och hans röst. Jag tycker om när hans namn dyker upp på skype och jag tycker om när vi är tillsammans. För det känns så naturligt, så rätt. Jag kan vara mig själv och ingen annan.)